Lekebergs Bioenergi – en lyckad satsning

Lekebergs Bioenergi äger en värmecentral med kulvertnät i Fjugesta utanför Örebro. Företaget ägs av 12 lantbrukare.

Anläggningen togs i drift år 1997. Efter en del utbyggnader sedan dess levereras värme till ett 70-tal fasigheter. Anslutna är bland annat skolan, kommunkontoret, ålderdomshemmet, vårdcentralen, utomhusbadet och kommunala fastighetsbolagets fastigheter. Värmeavtalen löper på tio år. Dessutom är 19 villor anslutna som ligger där kulverten har dragits fram. Dessa svarar dock bara för 5 procent av värmeleveranserna.

När en närvärmecentral planeras måste man besluta, om man skall investera i ett kulvertnät. - Det har visat sig mycket viktigt att äga kulvertnätet och att företaget har rätt att bygga ut kulvertnätet i den takt som nya kunder visar intresse för anslutning. Vi har ett ramavtal med kommunen som inte är tidsbegränsat beträffande rätt att bygga kulvert i kommunal mark. I vårt fall hade lönsamheten i projektet varit betydligt sämre om vi inte ägt nätet. Det kan många gånger vara frestande att leverera värme till ett fjärrvärmenät som kommunen eller någon annan bygger och äger, men det avråder jag ifrån, säger Gunnar Carlsson, en av delägarna.

Biobränslepannan klarar 97-99 procent av värmebehovet, men det finns två oljepannor i reserv.

Affärsidén är att driva anläggningen som ett komplement till delägarnas övriga verksamhet. Aktieägarna är också skogsägare, men bränslet köps på kommersiella villkor. Merparten av bränslet köps externt och levereras per lastbil. Groten flisas i skogen medan rundveden flisas på upplaget vid anläggningen.

Drift, administration och bränsleinköp sköts av delägarna. Det beräknas gå åt cirka 1 200 timmar per år. Delägarna som utför tjänster i företaget ersätts enligt farmartjänsttaxan. Jouren delas på 5 man.

-För att ett sådant här projekt skall gå att genomföra krävs framför allt ett stort engagemang, men även kunskap om företagsekonomi och teknik. Det är också viktigt att det finns någon som kan sälja in fjärrvärmeanslutningar till potentiella kunder, säger Gunnar Carlsson.

Faktaruta

• Ägare: 12 lantbrukare
• Pannor: Flispanna på 1,8 MW med rörlig rost och 2 oljepannor på 2,3 MW vardera.
• Värmeleverans: Cirka 9,5 GWh per år.
• Bränslebehov: Cirka 15 000 m3s som utgörs av grot, rötskadad barrved och så kallat övrigt löv. Under senare år har andelen grot minskat och utgör nu cirka 25 procent av förbrukningen. När temperaturen faller till –15 grader så tas oljepannorna i drift. Fastbränsle svarar dock för mellan 97-99 procent av bränslebehovet.
• Rökgasrening: Multicykloner med garanterad stoftemission på högst 150 mg/Nm3.
• Bränsleinmatning: Inmatningsficka med bottenskrapor och inmatningsskruvar till panna.
• Bränslelager: Cirka 300 m3s under tak. Utanför anläggningen kan dock upp till fem tusen m3s lagras.
• Kulvert: 4 500 meter
• Investering: Cirka 17 miljoner kronor

Fredrik Lagergren, Svebio