Kommunalägt energibolag konverterar centraler
I mitten av 90-talet började Växjö Energi AB att planera för sin första biobränsleeldade närvärmecentral i Ingelstad utanför Växjö. Bidragande till att centralen började planeras var ett politiskt stöd för projektet, att det kommunala bostadsbolaget ville ansluta fastigheter till kulvertnätet och att Växjö Energi ville kunna börja erbjuda kommunala invånare utanför tätorten sina tjänster. Det fanns också ett intresse av att en anläggning kom till stånd i Växjös närområde när bioenergiforskningen etablerades på Växjö Universitet.
Bränslevalet stod mellan pellets och flis. I denna storleksklass och med de förutsättningar som fanns visade sig flis vara det bästa ekonomiska alternativet.
Centralen uppfördes i en tom industrilokal år 1996. Därmed behövde energibolaget inte bygga någon ny fastighet vilket innebar mindre förändringar i bostadsområdet och lägre kostnader. I centralen finns en fastbränslepannan på 1,0 MW och en oljepanna på 2 MW. Anläggningen är försedd med en multicyklon. Genom ett kulvertnät på cirka 2,5 kilometer levereras värme till 14 undercentraler. Värmebehovet ligger mellan 3,5-4 GWh, bränslebehovet uppgår till cirka 3 400 kubikmeter flis och oljeförbrukningen till cirka 45 kubikmeter. Centralen ersatte olja och el i de fastigheter som anslöts.
Växjö Energi arrangerade informationsträffar för boende i området innan centralen uppfördes. - Det är viktigt att lägga ned tid på att informera boende i området innan man påbörjar projektet. I annat fall finns det en risk för att man får många onödiga diskussioner, säger Lars Ehrlén distributionschef på Växjö Energi AB.
Trots att närmaste bostadshus ligger 70 meter från anläggningen och att det finns ett dagis 50 meter från anläggningen har det inte framförts några kritiska synpunkter sedan anläggningen kördes igång.
Drift och underhåll sköts av Växjö Energi. Energibolaget räknar med att det åtgår 600-700 arbetstimmar per år för drift och underhåll. Ett larm har installerats som är kopplat till Växjö Energis huvudkontor i Växjö. Det tar personalen cirka 15 minuter att åka till anläggningen. Energibolaget planerar nu att installera ett system så man skall kunna övervaka olika driftparametrar från huvudkontoret i Växjö.
Efter investeringen i Ingelstad har energibiolaget uppfört ytterligare 3 anläggningar, varav en anläggning är på 700 kW och eldas med pellets. Energibolaget sköter också driften av en pelletsanläggning på Växjö flygplats.
- Det viktigaste för att kunna genomföra projekt i denna storlek är att man från början har en eller två stora kunder. I vårt fall har det varit kommunala bostadsbolag som utgjort basen, säger Lars Ehrlén.
Växjö Energi är nöjd med den teknik man använder. Det som ibland kan ställa till problem är bränsleinmatningen.
I Kronobergs län har man under de senaste åren drivit projektet ”Närvärme Kronoberg”. Projektet har varit ett nära samarbete mellan Kommunförbundet Kronoberg, Energikontor sydost, Bioenergigruppen i Växjö och Växjö Universitet/Avdelning för Bioenergiteknik. Projektet har varit lyckat och lett till att antalet närvärmeanläggningar ökat kraftigt. Under de senaste 5-6 åren har eller kommer 26 mindre eller medelstora samhällen få närvärme.
Fredrik Lagergren, Svebio
|